Likström.Jordning.
| Spänningar redo:
elektronförskjutningar genomskjutningar utgjutningar kramper - Två segellikt utspända fingrar löser upp spänningen. Strykningar mellan tillbakaryckande rörelser rakt in i - Axeln läggs mot handen kinden mot ryggen testar elektroder söker nya kopplingar än de vi fötts med men. Ännu inget utslag fuktar med tungan kan underlätta genomströmmning minska motstånden. Dras undan och in i kläder och vanor och lägger ut glashinder. Lägg handen / där men där då men över in / tryck oss hårt mot oss / - Säg om det lossnar. / axelhuden doftar rök men aldrig läder / hur man än gnider handen mot den ännu / sträv / mjuk / blek / Ligg kvar på lakanet tills laborationen är slutförd. Orsaken som anas innanför tecknas till hypotes, kunskaper input abstraheras från möten som mötts och platser som placerats: även tid. Från vad jag vet om kroppar, det är allt basmaterial att utgå från, det är från andra varelser men du är väl lite lik? Likaratade principer gäller fundamentalt under antilädret, ditt också, slutsatser dras ur tidigare efterforskningars rön och vad de säger oss om hur du ser ut inuti. Lägga ögonen i hålen och vänta / gräva gröpa ut spänningskällan / notera nogrant vilka lemmar som vill rycka utan nämnvärd beröring / prövar nya material / och i kombination med doftstimuli / Uppföljningsfrågor när strömmar lagt sig (ryckte kontakten för hastigt - oönskad blixtbildning) berättar om ånger och ansvar. Masker läggs över händer för att tysta dem som hår över axlar och på något sätt har en dag uppstått utanför helt utan vårt samtycke. Förbrylling total. Novemberasfalt ser ut som aprilasfalt och man måste böja sig ner och ta på den men ja, den känns annorlunda. Skrapar man hårt nog faller de sista hudfragmenten bort från handflatorna och de liknar de man föddes med. Nollställd och ofarliggjord. Jordad. |